emelie

ja da var den dagen som hela tiden varit as langt borta helt plotsligt har. sista kvallen pa bali och sista kvallen pa var resa. usch det ar helt tomt pa kanslor just nu. eller fullt. jag vet inte riktigt. langtar hem till alla jatte mycket men jag alskar det har jatte mycket ocksa. jag far helt enkelt leva pa att jag har en sjukt bra sommar, kansk den basta framfor mig. men ne. jag vill anda inte hem. eller. haha ah inte latt att fatta vad jag skriver nu. jag fattar det ju typ inte sjalv. men jag kan utan tvekan saga, trots alla sjukdomar som vi haft och grejer vi rakat ut for, att denna resan har varit bland det basta jag gjort i mitt nu tjugoariga liv. eller kanske till och med det basta helt enkelt. jag ar nog ocksa lite radd for att komma hem. radd for att langta tillbaka sa mycket att man skulle kunna fa ont i magen bara av att tanka tillbaka pa det har vi har just nu. jaja. detta ar val hejda fran bali. nasta gang jag lagger upp nagot har sa sitter jag i mitt (valdig, valdigt saknade underbara) rum. jag trodde pa nagot vis jag skulle kanna mig mer redo.